BUDDENBROOKS - En början

När jag för första gången såg boken Buddenbrooks fick jag intrycket att läsa den skulle vara som att komma in i en målning från 1800-talet. Rakt in i värld av hög klass, fint språk, vackra kläder och många svåra intriger. I Familjen Buddenbrooks finns det en viktig sak, och det är firman. Som ska gå vidare i generation efter generation alltid med ett gott rykte och god ekonomi. Detta är mitt första inlägg om boken Buddenbrooks - en bok om en förnäm familjs förfall.

Berättarperspektivet

Buddenbrooks är skriven i tredje person. Berättaren har begränsat perspektiv vilket innebär att man inte får ta del av allas tankar och alla händelser men samtidigt så får man oftast ta del av huvudkaraktärernas tankar och händelserna som kretsar kring dem. Jag kan tycka att berättaren är relativt pålitlig, men jag vet heller inte än vad som kommer att hamna längre fram i boken. Men som läsare känner jag mig trygg i berättelsen, jag tycker att jag har lärt mig hur karaktärerna fungerar och det är lätt att flyta med utan några större chockartade besked än så länge, men denna trygghet gör Buddenbrooks inte mindre fängslande.

Det finns en slags komik berättat på ett allvarigt sätt, det är roligt att läsa och man fastnar direkt, som om författaren berättar en allvarig berättelse och får upp allt det komiska i historien, gör han narr av överklassen och deras fisförnäma sätt? Kanske kan det vara så att jag ser språket som komiskt för att jag är inte är van vid det? Kanske kan det vara så att jag missuppfattat och det som jag tror är ironi är helt seriöst det förnäma språket man använde?

Karaktärsanalys

Konsul Johann ”Jean” Buddenbrook,
Konsuln är son till Johann Buddenbrook den äldre och det var en självklarhet att han skulle ta över firman när den äldre gick bort. Konsul Johann har ett skarpt anlete och djupa, drömmande blåa ögon nedanför hans blonda hår.

I början av boken uppfattade jag det som att denna karaktär var en livsnjutare med djupa tankar. Man märkte tydligt när hans fader Johann Buddenbrook levde att det var han som var överhuvudet och han blev respekterad av alla, speciellt av hans son Konsul Johann Buddenbrook. Nu är Konsul Johann Buddenbrook den yngre familjens överhuvud och den rollen kom han in i snabbt. Innan var han mer undanskymd av hans faders storhet men nu är det han som håller i trådarna, han är nöjd med denna makt och brukar den väl.

Konsul Buddenbrook har en strikt syn på hur allt ska skötas och på vad det ska bli av hans barn och firman, om Konsuln är på minsta sätt missnöjd med familjen eller med firman ser han till att det blir som han vill.

Thomas Buddenbrook
Thomas har en bestämd rund haka och en fin, rak skuren näsa. Han har mörkblont hår och man kan tydligt avskilja ådror i tinningarna. Han har vackra ögon med långa ögonfransar och ljusa ögonbryn. Thomas har alltid varit en förståndig och balanserad person. Redan som ung visste familjen att han är en född köpman och blivande innehavare av firman.

Han är munter till sättet och ser med goda ögon på sitt ansvar i firman. Han är något av en sympatisk kämpare som ständigt ger allt han har i sitt arbete. Han har utvecklats på ett sådant sätt jag trodde han skulle utvecklas. Han har utvecklats från en klipsk ung gosse till en duktig affärsman.

Han har en bra relation till sin familj som är stolta över honom, eftersom han har haft en bra utbildning och kommer vara en stor tillgång till familjen, och omgivningen fattar alltid tycke till honom på grund av hans klipskhet och hans trevliga sätt. Förväntningar på Thomas är med andra ord väldigt stora, klarar han av detta tryck?

Antoine”Tony” Buddenbrooks
Antoine är en blond och graciös varelse. Antoine har ett relativt ovanligt sätt för att vara kvinna på den här tiden och i denna position, då menar jag hennes frispråkighet, sedan barnsben har hon sagt det hon känner för, alltid varit en väldigt stolt figur och när Herr Grünlich börjar uppvakta henne var hon inte precis mottaglig och artig i början. Som när han berättade att han var glad över att få träffa henne när hon var på väg hem från en promenad:

”Det är inte ömsesidigt! Sade hon, hela tiden med blicken fäst vid herr Grünlichs bröst…”

Jag anser att Antoine är en av de karaktärerna som har utvecklats mest. I sin barndom och ungdom agerade hon förnämt och nedlåtande mot dem som hade lägre position än henne och de som inte fattade hennes tycke. Hon målades upp som en elak bortskämd dotter. Hon var van vid sin position, stolt över att vara en Buddenbrooks och viljan att göra det som förväntas av henne var stark; gifta sig med en man som var gynnsam för firman. Men när Grünlich bad om hennes hand avböjde hon, men efter att ha blivit skickad till Travemünde för att ta förnuftet till fånga mognade hon, lade sitt sätt att agera bakom sig. Kanske på grund hennes kunskap om den stora betydelsen hennes giftermål hade, kanske på grund av hennes möte med den unga Morten Swarzkopf.

Hennes sätt att vara rättfram och alltid följa sin egen vilja har gjort familjen besviken även om de älskar henne dessutom nu när hon är medveten. Nu på den senare tiden har hon gjort det som förväntades av henne och nu är Konsul Johann Buddenbrook nöjd med sin lydiga dotter.

Spara som utkast