Popcorn, förintelse och bastarder, del 1

Kontext. Sug på det ordet en stund. K O N T E X T. Ja, vad kan det vara för någonting? Jo, sammanhanget. Vilket sammanhang? undrar du kanske då. Det är det som jag ska tala om för dig i detta inlägg. Kontexten till boken ”Buddenbrooks – en familjs förfall”. .

Under bokens långdragna gång (eller händelser, för böcker går väl inte vad jag vet) har jag ställt mig några frågor. De första frågorna poppade upp som små popcorn i huvudet, och riktade in sig på, som hos så många andra som läser denna bok, ”Vad är det här? Jag fattar Nada! Vem är vem? Vadå Assez? Varför all denna franskan? Shit Maggedagg, (översättning: Oh My God) hur ska jag orka?!” Men sedan häller jag lite salt på de där vita, nypoppade popcorna och en liten klick smör som ger dem mer färg, och efter att de sakta svalnat av, blivit segare och fått lite tid på sig, börjar de cirkulera i mitt huvud som örnar i jakt på ett byte.

Varför skrev Thomas Mann den här boken?
Det känns som ett halvlyckat livsverk, något där personen i fråga samlar på sig för mycket händelser och fakta och sedan försöker trycka ut allt på en gång, i en och samma bok, fast att man kanske hade kunnat göra en sådär fem-sex stycken av dem.
Det är klart att han vill få ut något med boken. Ingen människa hade lagt ner så mycket energi utan något syfte. Många har spekulerat om att det är hans egen uppväxt eller i alla fall en del av den. Och Antonie Buddenbrook, är tydligen Thomas Manns faster. Kanske har Mann vuxit upp så här och vill skriva av sig och på så sätt bearbeta sin uppväxt. Han vill berätta för oss hur det var och vad som hände under detta 1800-talets Tyskland. Vill han visa vad som kan hända en till synes rik och lycklig familj, när tider förändras och allt det som man växte upp med, blev intryckt och skulle följa, grusades när nya strömningar tog till? Eller vad som händer om man bara bryr sig om pengar? Något sådant tror jag.

Vad hände under tiden då han skrev boken? Vad inspirerade honom?
Handlingen utspelar sig under 1800-talet, men Mann levde mellan 1875-1955 och boken kom ut 1901. Mann gick alltså tillbaka i tiden ett antal år och bosatte familjen Buddenbrook i sin hemstad Lübeck. Detta var år då underklassen började göra uppror. Folket inspirerades av revolutionen i Frankrike och deklarationen om mänskliga rättigheter från Nordamerika, och krävde att de också skulle få rättigheter och bättre ställt. Naturligtvis tyckte aristokratin inte om detta, de ville ju leva ett liv i lyx och kunna titta nedlåtande på de mindre priviligerade, för att de tyckte sig vara mer värda och smartare. Detta har Mann speglat tydligt i boken. Till exempel i fallet "den arma Klothilde" som hela tiden får ta emot pikar och hånas för att hon är fattig, blek, grå och hungrig. Det kan inte ha varit lätt att vara fattig under 1800-talets Tyskland, men än värre att vara fattig och bo hos en rik familj. Då ser och suktar man efter allt som man inte har. Eller, den förnuftiga, hon inser att ha alla de där sakerna inte gör en lyckligare.

Tony gestaltas också som typiskt nedlåtande mot personer som hon anser lägre stående. Hon blir till exempel arg på hushållerskan Riken Severin, som säger emot Tony, eftersom Riken inte ansåg sig vara hennes hushållerska.

Och rätt vad det är så råkar Tony nämna ”att sitta på stenarna” från ett långt förgätet minne till sin bror Thomas. Att sitta på stenarna vad var en viss Morten Schwartzkopf fick göra, för han var av lägre rang. Att Tony ibland beter sig nedvärderande tror jag beror på att hon stundtals själv blir nedvärderad av sin egen klass, för hon är skild inte en utan två gånger, och hennes dotter från det första äktenskapet gifter sig också med en odåga, som sedan hamnar i fängelse. Hon hävdar sig genom att inte heja på vissa människor i societeten. Tony blir förnuftigare på äldre dagar när hon lärt känna livet, men det saknas fortfarande en del.

Kristendomen dominerar också vid den här tiden och det skildrar Mann tydligt. Både Konsul Johan Buddenbrook och konsulinnan Elisabeth Buddenbrook svärmar för religiösa ideal, framför allt när de blir äldre och börjar närma sig döden. Och Christian, deras son, bär ju ett namn som definitivt kommer från kristendomen.

Att Mann faller tillbaka på olika strömningar kan man tydligt märka. Realismen uppstod runt 1830 bland annat av 1830 års liberala revolution och den industriella revolutionen. Något som kännetecknar realismen som finns med i boken är t.ex. vardagliga händelser, typkaraktärer, psykologi och mycket detaljerade och verklighetstrogna beskrivningar som miljö och beteende. När realismen slutar kring 1880 tar naturalismen vid. För naturalismen kan man t.ex. se sociala missförhållanden, samhällets skuggsida, detaljer och samhällsengagemang i ”Buddenbrooks”. När symbolismen efter det här kom, var det tid för mindre vetenskapligt tänkande, allt som man skildrade skulle inte stå skrivet på sidan, utan man skulle läsa mellan raderna. Man skulle gå in mer på djupet, se djupare på livet. Och jag tycker Mann till viss del har lyckats fånga detta också. Ibland får man läsa mellan raderna då det kommer till känslor och tankar hos karaktärerna och detta finns också i brev som karaktärer skickar varandra.

Jag kopplar författaren till verket i del 2, i nästa inlägg.