(Den Kyliga) Tillvaron i familjen Buddenbrooks går vidare

Miljö & Stämning

Miljön är kolossalt noggrant beskriven. Thomas Mann skildrar allt från maträtterna till omgivningarna i detalj. Även om det kan bli lite för mycket av dessa beskrivningar så dras man med och ser allt framför sig, som jag tidigare nämnt är det som att komma in i en målning, en oerhört detaljrik målning. Man dras in direkt och man kan nästan känna smaken av de utsökte rätterna och kända vinden mot kinden i Travemünde.

Thomas Manns skildrar Buddenbrooks historia på ett dystert sätt, till och med när han beskriver en vacker miljö som Travemünde är det nedstämt, som om färgerna har mattats ner till en gråare ton. Vackert men uppmålat med tunga färger.

Stämningen i Buddenbrooks är enligt mig dyster, mörk och spänd. Visst, lockas man ofta till skratt av Thomas Manns beskrivningar och det enda sorgliga som sker egentligen är dödsfall, som ändå är naturens gång. Men det är något som känns fel, allvarigt fel. Det är som om det fina och varma i Buddenbrooks endast är en fasad, en mask och bakom masken döljer sig en oerhörd kyla. Kanske uppfattar jag detta för att jag vet bokens tema- en familjs förfall, men jag tror att även om man inte visste bokens tema så skulle man uppfatta stämningen på detta vis.

Man känner en slags spänning bland människorna och deras intriger, värmen finns alltid där med vackra ord men kylan ligger strax under. Familjens firma är det enda som någon betydelse och när något går emot dess principer kommer en hård motattack. Denna spänning som hela tiden ligger under ytan mellan familjens relationer, deras vilja att alltid vara till tillfredställelse ger mig kalla kårar. Det känns så omänskligt och falskt.

Thomas Buddenbrook (nuvarande konsuln) i ett bråk med Christian Buddenbrook:

”Det är slut säger jag dig! Du lyfter din lön, men du kommer aldrig till kontoret… det är inte det som gör mig uppbragt. Gå bara bort och spela bort ditt liv så som du gjort hittills! Men du komprometterar oss, oss alla, varthelst du går och står! Du är en missbildning, en sjuk fläck på familjens kropp! Du är av ondo här i stan, och om det här vore mitt eget hus så skulle jag köra ut dig, där, genom porten, skrek han i det han gjorde en vild och vid gest som omfattade trädgården, gården, stora hallen. Han lade inte band på sig längre. Ett länge uppdämt ursinne urladdade sig”

Därefter konverserar de lugnt om affärer.

Karaktärerna Fortsättning:

Sedan Thomas Buddenbrook blev den nya konsuln har han blivit mer och mer seriös som person. Han börjar likna sin far och farfadern före det. En koppling finns nämligen att se där, som sin far tog han sin nya makt på allvar direkt när han blev konsul och använde den väl. Han är en välkänd och respekterad person, han är skicklig som konsul och affärerna går bara bättre och bättre. Dessutom började han ta vara på firman och familjen på ett strängt sätt. Thomas utvecklade en avsky mot allt som var förnedrande i hans ögon. Det kan man till exempel se i hans relationer till Tony och Christian.

Thomas Buddenbrook har blivit som en fadersfigur för Tony, nu är det hans vilja Tony ska följa, han har nu mest kunskap om vad som är bäst för firman. Man märker att han inte tar henne på riktigt allvar och att han driver med henne som person. Konsuln Thomas anser att Tony är alldeles för överspelad och hon har ingen aning om varför Thomas snäser av henne vid hennes ”förnäma” uttal och "förnäma" sätt.

Efter skilsmässan med Grünlich har Tony börjat betrakta sitt liv med en allvarsam syn. Hon tillämpade uttrycket ”som det kan gå i livet”. Som om hon hade djupa kunskaper om livet och gått igenom mer an vad någon kan ana. Hon blev hemmastadd igen i Buddenbrooks boning och började leva sitt gamla liv. Men detta gjorde henne deprimerad, Tony ansåg att hennes liv var över även om hon fortfarande var ung.

Då bestämnde hon sig för att resa iväg och det blev till München där hon hade försträffligt roligt och träffade den spännande herr Permaneder. Som hon sedan ingår ett giftermål med. I början av herr Permaneders bekantskap med hela familjen var Tony ytterst oroad. Herr Permaneder är en ovanlig man som har andra ideal än familjen Buddenbrook, vilket bekymrar Tony på grund utav att hon gillar Permaneder men hon tänker även på familjens heder och vet inte om han är rätt man att gifta sig med. Men efter giftermålet när de bor i München är Tony olycklig, hon har inte alls det förnäma liv hon ville ha, sedan begärde hon skilsmässa när den sista droppen i bägaren rann över.

Relationen mellan Christian och Thomas är inte precis vad man skulle kunna kalla för broderlig kärlek. Thomas ser ner på sin yngre bror och tycker att han ör en skamfläck när han beter sig så som han gör. Christian Buddenbrook anser att arbetet inte fungerar för honom och allt han egentligen vill göra är att ta en kopp kaffe på ett café eller sitta och gå på teater dagarna i ända. Han klagar ofta på olika värkar och problem och funderar ofta högt om vad han kan ha för sjukdomar. Han kommer även ofta med andra uttalanden som omgivningen anser komiska, förutom hans broder som tycker att hans bror är skamlig.

Efter ett bråk mellan bröderna inser Thomas Buddenbrook att hans bror vill ha hög position som sin bror. Christian får därför börja arbeta på annan ort där han har mer makt. Efter ett tag får han ännu mer auktoritet när en högt uppsatt person avlider. Thomas råder då sin bror att resa hem med tanke på omständigheterna. Men Christian åker inte hem och affärerna börjar gå sämre och sämre… ändå njuter Christian av livet på teatrar och caféer.